1. Hem
  2. Serviceavtal
  3. Läckagekontroll av köldmedium

Guide för företag

Läckagekontroll av köldmedium: det här gäller för företag

Har ert företag ett kylrum, kyldiskar, ett kylaggregat eller AC med köldmedium är ni troligen skyldiga att låta kontrollera anläggningen för läckage. Det är ni som äger eller driver anläggningen som ansvarar för det, inte kyltekniker eller hyresvärd. Här går vi igenom vad som gäller, hur ofta kontrollen ska göras och vad ni behöver spara.

Av NTS kylteknikerUppdaterad 4 min läsning

Kyltekniker kontrollerar köldmedium på ett kylaggregat utomhus
Innehåll
  1. Vem ansvarar?
  2. Omfattas vår anläggning?
  3. Hur ofta?
  4. Om läckage hittas
  5. Vad ni måste spara
  6. Rapport till kommunen
  7. Påfyllning av köldmedium
  8. Om ni inte gör det
  9. Vanliga frågor
  10. Boka läckagekontroll

Kort sagt

  • Kyl- och AC-anläggningar med 5 ton CO2e köldmedium eller mer ska läckagekontrolleras, oftast en gång om året.
  • Det är ni som äger eller driver anläggningen som ansvarar. Kontrollen får bara göras av en certifierad kyltekniker.
  • Varje kontroll ska föras in i en journal som sparas i fem år.
  • Från 14 ton CO2e ska en kontrollrapport skickas till kommunen senast 31 mars varje år.

Reglerna kommer från EU:s F-gasförordning (EU) 2024/573 som gäller sedan 11 mars 2024. I Sverige gäller dessutom förordningen (2016:1128) om fluorerade växthusgaser. De svenska reglerna håller på att uppdateras. Vi uppdaterar artikeln när de ändras.

Vem ansvarar för läckagekontrollen?

Ansvaret ligger på operatören, alltså den som har den faktiska kontrollen över anläggningen. För de flesta företag betyder det restaurangen, butiken, åkeriet eller fastighetsägaren själv. Ni får inte göra kontrollen själva. Den ska göras av en certifierad kyltekniker från ett certifierat företag.

Hur vet jag om vår anläggning omfattas?

Det avgörs av hur mycket köldmedium anläggningen innehåller, räknat i ton koldioxidekvivalenter (CO2e). Siffran tar hänsyn till både mängden och hur starkt köldmediet påverkar klimatet (GWP-värdet).

Så räknar ni ut det

kilo köldmedium × GWP-värde ÷ 1 000 = ton CO2e

Mängden och typen av köldmedium står på aggregatets märkskylt eller i senaste serviceprotokollet. Ett köldmedium med GWP 2 000 når 5 ton CO2e redan vid 2,5 kilo.

Anläggningar med 5 ton CO2e eller mer ska läckagekontrolleras. För hermetiskt slutna system gäller gränsen 10 ton CO2e.

Manometrar som kyltekniker använder vid läckagekontroll av köldmedium

Hur ofta ska läckagekontrollen göras?

Mängd köldmediumUtan läckagevarningssystemMed läckagevarningssystem
5 ton CO2e eller merVar 12:e månadVar 24:e månad
50 ton CO2e eller merVar 6:e månadVar 12:e månad
500 ton CO2e eller merVar 3:e månadVar 6:e månad

Anläggningar med 500 ton CO2e eller mer måste ha ett läckagevarningssystem. Det systemet ska i sin tur kontrolleras en gång om året. Kravet gäller inte transportkyla.

Vad händer om teknikern hittar ett läckage?

Läckaget ska lagas utan dröjsmål. När det är lagat ska anläggningen kontrolleras igen inom en månad, för att se att reparationen håller.

Ett läckage är inte bara ett miljöproblem. När köldmediet sjunker jobbar anläggningen hårdare, drar mer ström och kyler sämre. Ofta är ett läckage förklaringen när ett kylrum sakta slutar hålla temperaturen.

Vad måste ni spara?

För varje anläggning som ska läckagekontrolleras ska det finnas en journal. Den ska visa:

  • vilken typ och mängd köldmedium som finns i anläggningen
  • hur mycket som fyllts på och när
  • om återvunnet eller regenererat köldmedium använts
  • hur mycket som tagits omhand
  • vilket certifierat företag som gjort arbetet, med certifikatnummer
  • datum och resultat för varje läckagekontroll och reparation

Journalen ska sparas i fem år och visas för tillsynsmyndigheten om de frågar. Ett serviceavtal där teknikern för journalen åt er är det enklaste sättet att ha den i ordning.

Måste vi rapportera till kommunen?

Ja, om anläggningen innehåller 14 ton CO2e eller mer. Då ska en kontrollrapport skickas till tillsynsmyndigheten, oftast kommunen, senast 31 mars varje år för föregående år. För hermetiskt slutna system gäller gränsen 10 ton CO2e.

Ska ni installera eller bygga om en anläggning med 14 ton CO2e eller mer ska det anmälas till tillsynsmyndigheten innan, normalt ungefär en månad i förväg.

Får vi fylla på med samma köldmedium som tidigare?

Inte alltid. Köldmedier med högt GWP-värde (2 500 eller mer) får inte längre fyllas på med nytt medium vid service på kylanläggningar. Sedan 2025 gäller det även mindre anläggningar. Återvunnet eller regenererat köldmedium får användas till kyla fram till 2030. Har er anläggning ett sådant köldmedium är det värt att planera ett byte innan nästa större fel.

Vad händer om vi inte gör det?

Kommunen kan ta ut en miljösanktionsavgift om kontrollen inte görs eller rapporten inte kommer in. Den större risken är ändå ett läckage som ingen upptäcker: sämre kyla, högre elräkning och till slut ett stopp när det passar som sämst.

Vanliga frågor

Gäller det små kylskåp och plug-in-diskar?

Oftast inte. Små hermetiskt slutna enheter ligger i regel under 10 ton CO2e. Kontrollera märkskylten eller fråga er kyltekniker.

Vem skickar kontrollrapporten?

Ansvaret ligger på er som operatör. I praktiken tar kylföretaget fram underlaget. Många gör hela rapporten som en del av serviceavtalet.

Hur lång tid tar en läckagekontroll?

Det beror på anläggningen. En mindre anläggning brukar gå att kontrollera vid samma besök som den vanliga servicen.

Läckagekontroll och serviceavtal från NTS

Nordic Thermo Solutions gör läckagekontroll av kyl- och AC-anläggningar åt företag i hela Stockholm. Våra kyltekniker är INCERT F-gas-certifierade. Med ett serviceavtal håller vi koll på intervallen, för journalen och tar fram underlaget till kontrollrapporten, så att ni slipper tänka på det.

Läs ocksåKylrummet håller inte temperaturen: gör så här